Dikt

En varm vinden smeker min hud,
Jag ryser för snart står jag brud.
Till den vackraste man som finns på denna jord,
varje gång han ler saknar jag ord.
Jag är varken lång eller smal,
men ändå är jag hans självklara val.
Den han villa ha bredvid sig genom "good times and bad",
å han är den jag vill ha när jag är "sad".
Han känner allt jag känner lycka å även smärta,
lyssnar på mig och ger mig perspektiv å tar mig igen min smärta.
Han tar min hand eller omfammnar mig hårt,
när han ser att jag har det svårt.
Utan honom står jag vilsen å tom,
vill aldrig vara själv vill inte ha någon dom.
Som tvingar oss isär,
vill alltid vara så här kär.
I mannen mitt hjärta alltid med sig bär.

Fick bara lust att skriva av mig lite, får små ryck då och då.

Den är inte speciellt bra men orkar inte lägga ner mer tid utan skrev bara det som kom =0)



Ha en bra dag kram kram